därför har jag lagt ned min feministiska kamp

Häromdagen läste jag en nyhet om filmfestivalen Cannes och en manifestation som belyste hur det under de 71 år filmfestivalen hållit på har visats 1688 filmer regisserade av män och 82 av kvinnliga regissörer. Det hela belyser hur vår värld är formad och präglad av den manliga blicken. En skevhet som blir allt svårare att upprätthålla och rättfärdiggöra, med rätta.

Jag har inget emot manliga regissörer, inte alls, men om de ensamma får berätta om livets mysterier och utmaningar. Om det bara är män som får definiera vad det innebär att vara människa blir bilden halv. Den blir inte mindre sann men den blir begränsad därför att män ser med andra ögon och gör andra slutsatser. Låt oss bara konstatera att vi är olika och därför ser på livet och världen på lite olika sätt. Det är bra. Men det blir väldigt fel och till och med farligt om inte olikheterna får stå jämsides varandra. Om det bara är en version som vi lyfter fram som sanningen. Eller en version som är mer ”normal” än den andra. Vem är det som ska bestämma vad som är normalt?

Detta är för många helt självklart och därför finns det idag alla möjliga slags jämställdhetsrörelser som kämpar för lika värde som man och kvinna, som utlandsfödd och för andra saker som kan avvika.  Det är bra! Alla måste få vara med och definiera verkligheten utifrån det perspektiv som vi kommer med. Det är många som lägger ned oerhört med tid, kompetens och engagemang för att förändra det system som vi har nu.

Men jag har lagt ned kampen mot strukturerna, organisationerna och sammanhangen som begränsar. Jag har lagt ned kampen.

Men jag har inte gett upp. Tvärtom! Jag har växlat upp men på ett mycket roligare sätt.

För ett par år sedan brottades jag mot systemen, mot gubbväldet och de trånga perspektiven och jag stångade mig blodig för att fler skulle få höras. Men det gjorde mig bara trött och till slut utmattad. Jag kunde arbeta hur mycket som helst, visa min kapacitet och kompetens och det spelade i slutändan ingen roll. Jag gjorde det jag lärt mig att göra, jag började tänka som männen. Så jag presterade bättre och siktade högre. Tills jag nådde väggen. ”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ” de orden ekade inom mig. Höll jag på att förlora mig själv på kuppen för att skapa förändring?

I kampen mot större mångfald höll jag på att förlora min egen glädje över att få leva. Var det värt det?

När jag stannade upp och började lyssna på mina inre frågor som dök upp med allt högre volym var jag tvungen att stanna upp. När jag stannade upp och lyssnade började något annat växa till inom mig. En insikt som varit tillgänglig hela livet men som jag inte hunnit ta in. Om Gud skapade man och kvinna till sin avbild måste det innebära att Gud är lika mycket maskulin som feminin.  Om kvinnan också är en avbild av Gud vad gör jag då med mig själv och min kvinnlighet om jag försöker vinna poäng genom att bli som männen? Vad vinner vi på att spela på en planhalva där regler och förutsättningar sätts av någon annan som inte betänkt in de förutsättningar som vi kommer med? Som ens är intresserad av de perspektiv och versioner som vi bär på?

När jag tagit in den här stora insikten kom nästa. Om nu kvinna och man är skapad till Guds avbild och Gud sände sin son för att upprätta det som gick snett i skapelsens begynnelse då är det ju bland annat jämställdheten Jesus kom för att upprätta igen. Därför att hierarkin mellan man och kvinna kom först efter syndafallet. När jag läser min bibel får jag det bekräftat. Jesus kom för att upprätta mänskligheten och när han vandrade på jorden så mötte han varje individ utifrån det faktumet. Jesus omgav sig med både män och kvinnor utan att värdera dem olika trots att det på den tiden och i den kulturen var stor skillnad på hur man behandlade man och kvinna. Men Jesus gjorde inte skillnad. Han gick tvärtom rakt emot rådande omständigheter och måste utifrån det betraktas som världens första feminist. (Oj skrev hon verkligen det?! Ja det gjorde jag … kom över det…)

Texterna om Jesus och hur han dog för att rätta till något som blivit riktigt rejält fel griper tag i mig på nytt. Jesus dog för mig och min frihetskamp och det är sant oavsett vilken fångenskap du brottas med. Jag får ta emot den frihet som kommer genom att Jesus dog på korset för min och hela mänsklighetens skull.  Det var det här Jesus gjorde. En väg genom min öken till en tillvaro där jag får vara med och leva ut ett nytt rike, utifrån ett nytt regelsystem. Ett regelsystem som inte gör skillnad på jude eller grek, man eller kvinna utan som upprättar och ger frihet.

Jag har lagt ned min feministiska kamp därför att Jesus redan har segrat över den. Det innebär inte att systemen är förändrade eller att det nu råder jämställdhet överallt. Men det innebär att det finns en emotionell frihet som jag kan ta till mig och som kan ge mig mod och energi att skapa nya sätt, nya förutsättningar, nya system. Jag tror inte det är lönt att bråka med de system som finns, de är ändå dödsdömda. Jag lägger min energi på att skapa något nytt utifrån det Jesus redan har gjort för mig. Jag väljer att kliva in i framtiden och leva som om det redan är en sanning och verklighet här och nu. Det har kyrkan gjort i alla tider, Guds rike är redan här men ännu inte. Vi ser inte det upprättade riket fullt ut än men genom våra enskilda liv och genom det vi kan åstadkomma tillsammans så får vi en liten glimt av det rike som Gud förbereder för oss i evigheten.

Jag har lagt ned kampen mot systemen men jag har växlat upp i jämställdheten. Istället för att bråka om att sammanhang ska ge mig plats skapar jag nya sammanhang där alla ska få plats. Istället för att bråka med filmfestivalen i Cannes kan vi väl starta en ny filmfestival. Det är klart att den status som vissa sammanhang har idag inte så enkelt går att återskapa med nya sammanhang. Men vem vill egentligen vinna på bekostnad av någon annan? Det är ju så utdött. Välkommen till framtiden, här får alla plats och de olika perspektiven hyllas! Därför att de alla är med och målar en bild av ett mycket större rike. Välkommen till friheten, ta för dig, Jesus har redan gjort allt!