om du har en tro liten som ett senapskorn kan du förflytta berg

Vad har du tro för? Jag har tro för fredliga lösningar på de flesta konflikter. Jag tror inte att våld löser världens krig. Jag tror på dialog, respekt och förståelse. Men för att det ska ske behöver jag vara trygg. Jag behöver känna mig trygg både i mig själv och de sammanhang jag befinner mig i. I dagens samhälle är trygghet en bristvara. Inte den faktiska tryggheten i att vi bor i ett land som sällan utsätts för varken dödliga naturkatastrofer eller våldsattacker. Utan känslan av trygghet. Vi är på vår vakt mot allt och alla. Jag tror att freden börjar med mig. Jag behöver sluta fred med mig själv innan jag kan leva i sann fred med andra. Så länge jag inte har fred med mig själv kommer det skava inombords och med andra människor.

Vad tror du på? Jag tror på sanningens befriande kraft. På helande som sätts i rörelse när vi släpper våra masker och fasader. Jag tror att vi genom att hålla oss till sanningen om oss själva, om vår historia och det vi bär med oss och om det som ligger framför når en frihet som skapar frid i hela kroppen. Jag tror att utsläppta magar skapar en avslappnad atmosfär som ger utrymme både för skratt och för felsteg att rättas till. Därför bråkar jag ofta med kyrkans många gånger stela sätt som glömt bort sanningens kraft. Därför ger jag utrymme för sanningen genom att ofta dela med mig av sådant man inte delar med vem som helst. Vad är det för vits med alla fasader när de flesta ändå brottas med samma saker innanför dem? Om vi skulle börja prata med varandra och dela våra liv på riktigt så skulle livet bli enklare och friare för alla.

Vad bär du tro på? Jag bär tron på hoppet och den tron är många gånger lika trotsig som Lotta på Bråkmakargatan. Jag ger inte upp så lätt, är av oerhört segt virke. Jag hoppas på människors goda intentioner även om jag gång på gång blir sårad av motsatsen. Jag hoppas på en prunkande trädgård både där jag bor och i de människor jag möter. Jag har hopp för att mörkret inte har sista ordet varken i våra liv eller den värld vi lever i. Jag bär hoppet om att vi en dag kommer lägga ned alla vapen, att vår jord äntligen kommer få en ny chans och att vi som mänsklighet kommer kunna leva i harmoni med varandra. Det är den dröm Gud har planterat i mig sen tidens början. Den finns där hos varje människa tror jag.

Vad tror du på? Jag tror på tilliten. På att saker ordnar upp sig till slut. Det kan ibland ta tid och ofta kräver det både hopp och sanning för att det ska lösa sig. Men om man går i sanningens spår och har hopp för att det kommer att vända och tillåter sig att nära hoppet även när det är riktigt motigt. Då tror jag ljuset kommer gå upp över den mest omöjliga av situationer. Jag tror på tillit till min kropp och dess funktioner. Jag är skapad av en intelligent kraft som med precision har satt samman mig av egenskaper, humör och kemiska processer så att jag är jag. Jag tror att min kropp är skapad för att fungera som den ska. Om den inte gör det tror jag det beror på något. Ibland kan det vara ett virus eller något annat utifrån som stör. Ibland är det något jag själv gjort medvetet eller omedvetet. Jag tror kroppen har självläkande mekanismer och jag tror att kroppen vill bli hel. Jag tror vi är skapade olika därför tror jag på tillit till varandra. När vi odlar tillit till varandra skapar det utrymme för oss att vara olika. Vi möts av nyfikenhet och fascination istället för ifrågasättande och hånskratt. Jag odlar också tillit till Skaparen. Till att det finns goda tankar för mig och min framtid. Att jag finns här på jorden av ett syfte. Att just jag är efterlängtad och önskad av Skaparen själv. Precis som du.

Vad tror du på? Jag tror på kärleken och dess omistliga kraft att upprätta det som gått sönder. Att kärleken har kraft att försona även det som gått riktigt illa. Jag tror att kärleken skapar växt inom oss och i världen. Jag tror den reproducerar mer liv mer möjligheter mer variationer. Jag tror kärleken kittlar oss i magen när vi är på väg åt något riktigt bra och viktigt. Jag tror kärleken spränger gränser och städar upp. Jag tror kärleken uppmuntrar och stärker. Jag tror kärleken skapar utrymme för dans och skapande. Jag tror kärleken ger näring åt själva livsgnistan.

Om jag skulle sammanfatta min tro så skulle det låta: jag tror på Jesus Kristus. Men det är knappt att jag själv förstår vad jag menar när jag säger det så. Därför att det är så mycket som skymmer av erfarenheter, förutfattade meningar och ord som tappat sitt innehåll. Den historiske personen Jesus imponerar och i Bibeln förstår vi att det inte bara är för att han var en fantastisk människa utan därför att han var sänd hit på ett uppdrag att visa för oss Skaparens kärlek till allt levande. Jesus visade vad sann kärlek innebär av uppoffring och revolution. Jesus gick före och visade hur man kan leva ett liv i fred, hopp, sanning, tillit och kärlek. Därför säger jag att jag följer Jesus. Jag vill bli som han.

I den värld vi lever i är den här tron både utmanande och många gånger obegriplig. Så mycket talar högre av hopplöshet, otrygghet, hårdhet och kyla. Men jag vill med den tid jag fått på jorden vara en värmekälla, en trotsigt hoppfull sanningsälskande människa som kanske åtminstone för dem jag möter kan få betyda något. Det är min önskan och därför är jag med i det vi kallar kyrkan. Så att jag får hjälp att bli en sån människa, så att jag får inspiration och uppmuntran men också utrymme att själv bli mer hel och mer upprättad.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s