Idag är det dags att kika på texten från Predikaren igen. Kapitlet inleds med meningen ”tänk på din skapare i din ungdom..” och sen kommer en lång utläggning om hur det kan kännas att åldras. En dyster läsning kan tyckas men kanske är det där dystra perspektivet till hjälp för att förstå hur viktigt det är att odla rätt perspektiv från början – eftersom det kommer att göra all skillnad den dagen då livet känns motigt.
Det är mycket vi inte vet förrän efteråt – rätt perspektiv bär i ovissheten
Tänk på din Skapare medan du är ung innan livet för med sig smärtsamma erfarenheter och sliter ut din kropp. Tänk på och odla relation till din Skapare- för den relationen kommer bära dig genom livets olika omständigheter och prägla din ålderdom så att du slipper bitterhet och svärta. Att tro är att odla relation, det är att utgå från något man tror är sant och utifrån den vissheten bygga sitt liv och engagemang. Tron är tänkt att föda hopp och det är hoppet som bär oss genom de mörka passager vi får i livet. Det är i november jag odlar mest trotsigt hopp. Det är då jag investerar i förväntan på en ny vår, då jag kan påminna mig om knoppar som ska brista. I november övar vi oss på att hålla ut i något vi tror på men som vi ännu inte ser.
Det kan tyckas vara mycket vi inte kan se i relationen med Gud. Men ju mer förväntan och längtan vi odlar desto större chans att vi kommer få se resultat.
Tänk på din Skapare innan du behöver honom. Innan du är så utsvulten att du inte kan lyfta din blick. Tänk på din Skapare och gör vad du kan för att odla en tro som bär.