Att läsa i bibeln…

Vi firar gudstjänst en gång i månaden (Andrum) och under den gudstjänsten läser vi ett helt kapitel ur en bibelbok som vi läser från början till slut, just nu läser vi Johannesbreven. På så sätt får vi chans att bekanta oss med en större helhet och kan leva närmare texten under en period tillsammans. Det finns många positiva effekter av att läsa Bibeln på det sättet. Man lär känna texten och sammanhanget och texten öppnar upp en värld som man kan spegla sig i. Att läsa verser eller korta stycken ur bibelböcker kan ha sin poäng också, det här är bara ett annat sätt att närma sig texten.

Men det här sättet att läsa bibeln är också väldigt utmanande. Vi får väldigt mycket innehåll i ett kapitel och det säger så väldigt mycket saker som är ganska svårbegripliga för oss som inte levde där just då. Vi som lärt känna den bibliska miljön har både fördrag med vissa texter och har kanske hört dem så ofta att man inte längre funderar över vad de handlar om. Och på så sätt riskerar vi att missa vad texten kan säga oss idag.

Det här är ett långt kapitel och det är uppdelat i framförallt tre delar så jag kommer att varva läsning av texten med ett försök att ge en överblick och kommentar på det vi läser.

Det första vi måste påminna oss om är att det vi läser är ett stycke ur ett brev. Ett brev som skrivs av en person med kännedom om perspektiv och sammanhang som vi bara med vår fantasi kan försöka återskapa.

Brevet är skrivet till ett särskilt sammanhang och det sammanhanget var införstådda med begrepp och uttryck som var vanliga i deras tid. Så när författaren skrev förstod de vad han menade. Vi har inte riktigt samma förutsättningar. Vi måste använda kommentarer, försöka förstå den kontext som var då och utifrån det med hjälp av vår eget hjärtas fantasi öva oss på att lyssna efter det levande ordet. 

Söndagens tema i kyrkoåret var kärlekens väg när vi läste det kapitel som nu väntar och det är den övergripande vägen vi alltid måste vandra på i läsningen av bibeln. I mötet som sker i oss av det vi hör och hur vi väljer att gå vidare ur de känslor som väckts. 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s