kärlekens väg i kristider

Den här veckan har myndigheter och officiella gått ut med restriktioner på grund av Corona-viruset som nu är klassat som en pandemi.

Alla reagerar olika på den här typen av situationer därför att vi är olika som människor och har lite olika förutsättningar. Egentligen så är det inte mycket som är nytt, vi är alltid så här sårbara och vi har alltid varit sammanlänkade med varandra. När man hamnar i en sådan här kris blir det extra tydligt och vi ställs inför en situation där vi tvingas agera utifrån yttre omständigheter, något vi i vår del av världen är väldigt ovana vid. Det är sällan våra planer förändras, sällan vi behöver bryta med vårt ”business as usual”. Även om vi ska vara tacksamma för att vi haft det så måste vi också erkänna att just detta kanske gjort oss ännu mycket skörare. Vi har nämligen lurats att tro att det kan vara så där okomplicerat välordnat och genomtänkt – att kriser och oförutsedda händelser kan byggas bort…

Men så ser ju inte livet ut och det vet varenda människa som mött en allvarlig sjukdom, tagit farväl av en anhörig ”för tidigt” eller förlorat jobbet. Alla människor som någon gång drabbats av det oförutsedda i livet vet att det hör till. Att ingen är skyddad och att det vi kan påverka snarare handlar om hur vi möter dessa situationer. Det som blir tydligt en kristider är om man har existentiella resurser eller inte. WHO har forskat och sett ett samband mellan den ökande psykiska ohälsan och de existentiella frågorna. Man kan se att människor med existentiella resurser har en högre känsla av livskvalité oavsett hur livet ser ut i övrigt.

På onsdag den 18/3 kl.19.00 kommer jag hålla en föreläsning just om den existentiella hälsan och ge perspektiv på vår tids utmaning när det kommer till den ökande psykiska ohälsan (i Ådalskyrkan, ingång från Stenstagatan). Håll utkik vi kan komma att live-sända den!

Det som blir viktigt i sådana här tider är att inse att vi är vanliga människor som blir påverkade av sådant som händer både i oss och utanför oss. I den insikten vilar många vägar till ett kärleksfullt och rikt liv.

Kärlekens väg mejslar alltid fram nytt liv ur alla möjliga situationer. Den går att vandra på även nu. Jag skrev en kort lista igår med viktiga punkter så här i corona-tider. Jag kompletterar den listan nu med några punkter som hjälper oss stärka vår mentala, fysiska och existentiella hälsa.

Det första tipset jag vill ge dig är ett grundläggande och viktigt tips: ANDAS! När livet rusar på, när oron kommer, när du känner otillräckligheten flåsa dig i nacken… när du bara vill känna livet i dig. Andas in och räkna till tre, håll andan och räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Upprepa. Om du stannar upp och gör detta ett par minuter kommer du upptäcka att det ger dig mer energi och resurser för det som du behöver göra.

Du kanske hört talas om ”soas” det är ett verktyg som används inom psykologin och som är till bra hjälp vid livets alla små och stora kriser. Här nedan kommer en genomgång av de fyra punkterna som ”soas” innehåller.

• Stanna upp. Det är ok att känna oro och ångest.
• Observera! Det är viktigt att lyssna på dina känslor och bli medveten om vad de vill säga dig. Lyssna till kroppen, till spända muskler, andningen och annat som kan bli påverkat av stress och rädslor.
• Acceptera. Vi kan inte påverka alla omständigheter omkring oss. En del saker är bara som de är och då måste vi försonas med det – även om det kan vara väldigt svårt! Att acceptera betyder inte att man tycker det är ”ok” men man accepterar att det ser ut som det gör. Med ett annat ord så möter du dig själv där du befinner dig – inte där du önskar att du var. När vi lyckas med det mötet skapas förutsättningen för att göra något konstruktivt av det hela.
• Svara. Vad kan du göra för att påverka din situation? Kan du ändra någon omständighet eller är det kanske ditt sätt att förhålla dig till omständigheten som du kan förändra? Ta de steg du kan och släpp taget om det som du inte kan göra.

Några andra viktiga områden att lägga fokus på när man upplever att omständigheterna blir övermäktiga är:

• Håll dig till dina rutiner! Det är alltid viktigt att sova men när man går igenom en kris är det extra viktigt att hjälpa sig själv till rutiner som hjälper kroppen hitta fast mark igen. Om du har svårt att komma till ro, testa att införa en rutin innan du ska sova. T ex läs en text som inspirerar dig (du kan läsa samma text varje kväll om du vill). Drick en kopp te (inte sådan som piggar upp dock!). Du kanske ska testa att sitta tyst i ett stilla rum 10 min och på så sätt komma ned i varv innan du går och lägger dig. Om du ligger och vrider dig i sängen bryt den cirkeln med att  gå upp, drick något, öppna ett fönster osv.. och prova sedan att gå och lägga dig igen.
• Motionera på det sätt som känns möjligt för dig just nu. Gå ut i skogen eller ta en rask promenad. Att röra på sig är både viktigt för att bli av med stress i kroppen men det tillför också styrka och energi till hela din varelse.
• Isolera dig inte, fortsätt vara social om än på avstånd. Skriv brev, prioritera telefonsamtal eller annat socialt utbyte! Att vara ensam med sina tankar är inte nyttigt för någon.
• Tänk på vad du äter! Du kan stärka kroppens immunförsvar genom det du äter men du kan också stärka själens immunförsvar genom att tänka på vad du matar dig med. Om du känner att du behöver följa med nyheterna gör det men se då till att väga upp de allvarliga nyheterna med något som påminner dig om glädjen i livet. Läs en underbar bok, se en film, ta del av en annan människas perspektiv eller förlora dig i ett skapandeprojekt. Det kommer en dag efter krisen också och den investerar du i genom att hitta glädjeämnena mitt i det svåra.

Avslutningsvis vill jag dela ett citat ur min andaktsbok som är skriven av Henry Nouwen och heter ”ovillkorligt älskad”.

”Då tålamod är förväntans moder, är förväntan i sig det som ger oss förnyad glädje. Jesus får oss att inte bara se på våra egna lidanden, utan även se förbi dem. ”Ni har det svårt nu, men vi ska mötas igen, och då ska ni glädjas.” En man eller kvinna utan hopp inför framtiden kan inte leva ett meningsfullt liv i nuet. Förväntans paradox är just den, att de som tror på en morgondag lättare kan leva idag, att de som förväntar sig att glädje ska komma ur sorg upptäcker hur livet börjar om mitt i det som varit, att de som ser fram emot Herrens återkomst finner honom mitt ibland dem redan här.”

Bön:

Herre du ser vår hjälplöshet och den vånda det skapar i oss. Du känner var och en av oss och du vet vad vi bär. Hjälp oss stå fasta i kärlek till den vi är, till den tid vi finns i och de utmaningar vi möter.

Lär oss vandra på en väg som innebär kärlek till oss själva, till våra medmänniskor och till den jord vi bor på. Möt oss alla på det sätt som vi behöver, i vår oro, sjukdom, frustration, modlöshet och vår försiktiga längtan. Hjälp oss att hålla ut i tålamod när vi inte ser något resultat. Hjälp oss lyfta blicken från de omständigheter som tynger oss. Hjälp oss våga tro att det kommer en annan morgondag och att glädjen kommer åter. Gör oss modiga att följa den tron med våra små steg.

Amen