Att se smärtan i världen utan att bära hopp för att det faktiskt går att förändra saker. Det är närmast outhärdligt.
När vi lyssnar på smärtan föder det alltid förändring.
För att orka ta in smärtan behöver vi känna hoppet om att det finns vägar fram. Att det finns andra sätt att göra saker på. Att det går att förändra kulturer, sinnelag och beteenden. Vi vet att det går. Mänskligheten har lyckats förändras många gånger. Vi har själva smakat på just detta under våren.
Det är klart det var kanske inte önskat, vi blev tvingade till förändringen. Men egentligen tvingar miljöförstöringen, rasismen och ojämlikheten oss till samma förändring hela tiden. Men så länge den inte drabbar mig personligen så måste jag hitta motivationen till förändringen någon annanstans. Vi har lärt oss agera i solidaritet i vår, de flesta restriktionerna som vi har haft, har satt fokus på att skydda de svagaste i samhället. Också såklart att skydda samhällsbärande funktioner.
Men i grund och botten tjänar alla på att ställa om till en jämlik värld, till en värld där alla räknas och får vara dem de är. Alla tjänar på att vi tar större ansvar för de konsekvenser våra liv har på hela skapelsen. Alla tjänar på det även om det också alltid innebär en kostnad.
Det har varit jobbigt och för många också smärtsamt med pandemin. Så mycket kommer upp till ytan i oss. Men vi är inte utelämnade till vårt eget öde. Vi har en Gud som inte bara skapat vår tillvaro utan som är engagerad i allra högsta grad. Gud blev människa för att visa sitt djupa engagemang i vår egen tid. Det var inte bara för 2000 år sedan Gud var engagerad eller brydde sig om hur tillvaron såg ut. Och Gud är inte ”bara” engagerad i vad som händer med oss när vi dör. Gud är engagerad i det liv vi lever här och nu. Jesus står alltid på barrikaderna för de svaga och utsatta i samhället. Jesus strider alltid för upprättelse, försoning och helande. Alltid.
Det gäller både i ditt liv och i samhället i stort. Där livet gör ont är Gud nära.
Jag avslutar det här inlägget med en psalm för alla hjärtans förlorade slag. Vi gör så gott vi kan. Vi får släppa taget, be om hjälp, borsta gruset från knäna och sedan ta nya tag igen. Enda vägen är fram!
Våra hjärtans förlorade slag
Alla drömmar
Som aldrig blev av
Och dom lögner vi levde
Och stannade I
Dom vi blev och dom
Vi ville bli
Alla tårar som ingen torka bort
Och det underbara
Så kort
Dom som svek oss och dom
Som vi svek tillbaks
Våra hjärtans förlorade slagDu som bar mig igenom
Bär mig igen
Bär mig nu
Och bär mig ända hem
entropalandet.se 