När jag vågar ta emot kärlekens eviga strålar mot mig händer något som inte kan beskrivas på ett bättre sätt än en revolution. Det startar en ommöblering inombords. Tankar och beteenden hamnar i rörelse och ibland reformerar det hela mitt perspektiv och sätt att leva på.
Varje månad läser vi ett kapitel i Bibeln tillsammans. Sista Andrum höll vi i april via våra digitala kanaler och då läste vi ur 1 Johannesbrevet kapitel 4. Jag brukar alltid påminna om tre viktiga frågor när vi läser i Bibeln. Det är frågor som hjälper oss lyssna till texten och ta emot den på det sätt vi behöver för att få näring till våra liv.
Frågorna lyder: vad står det i texten? Vad innebär det för mig och den situation jag befinner mig i? Vad finns det av det jag läst som jag kan ta med mig som en utmaning?
Det är viktigt att vi ställer frågor till det vi läser. Bibeln är tänkt som samtalspartner till våra liv. Det är en spegel och ett perspektiv som tillför liv om vi vågar ställa dessa frågor till texten och de situationer vi lever i. Det är en vän som hjälper oss växa som människor. Som triggar mognad och ansvarstagande.
Så är det iallafall tänkt. Men det hänger på om vi tillåter ordet röra vid oss så där nära så att det faktiskt känns i våra liv. I sommar ska vi marinera oss i detta kapitlet. Det innehåller nämligen så mycket att vi kan ägna en hel lång sommar åt innehållet.
När vi läser i Bibeln försöker vi lyssna efter Kristus. Vi söker efter budskap om nåd och befrielse. Texterna är skrivna till en särskild grupp i en särskild tid. De har många år på nacken. Det behöver vi också tänka på när vi läser. Ibland får vi ta det som en utmaning att ta reda på mer, ibland släppa taget och försöka lyssna vidare bortom det som är svårt att förstå.
Som vanligt börjar vi med att läsa texten i sin helhet.
”Mina kära, sätt inte tro till alla andar utan pröva om de kommer från Gud, ty många falska profeter har gått ut i världen. Så kan ni se vilken ande som är Guds: varje ande som erkänner att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt är från Gud, men den ande som förnekar Jesus är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skall komma och som redan nu är i världen. Men ni, mina barn, är från Gud, och ni har besegrat de falska profeterna, ty han som är i er är större än han som är i världen. De kommer från världen, och därför talar de som världen, och världen lyssnar på dem. Men vi kommer från Gud. Den som känner Gud, han lyssnar på oss; den som inte kommer från Gud, han lyssnar inte på oss. Så kan vi skilja mellan sanningens ande och villfarelsens ande. Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder. Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. Vi har sett och kan vittna om att Fadern har sänt sin son att rädda världen. Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom. I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss. Om någon säger: »Jag älskar Gud« men hatar sin broder, då ljuger han. Ty den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett. Och detta är det bud som han har gett oss: att den som älskar Gud också skall älska sin broder.”
Första Johannesbrevet 4:1-21
entropalandet.se 