Brottas du med alla förändringar? Tänk om framtiden inte är något att vara rädd för, även om allt är ovisst? Tänk om vi istället kan möta framtiden med sång? När vi tränar oss att tro att framtiden kan innebära hopp och ljus växer vår förmåga att ta ansvar och hitta vägar framåt till det liv vi vill leva.
En sak är säker, den som lever förändras och när vi lever förändras allt runt oss. Det är det enda vi egentligen kan vara säkra på. Det vet vi ju egentligen och ändå bråkar förändringarna med oss. Hur kommer det sig?
En avgörande faktor ligger i om vi tror att framtiden innehåller något positivt eller om det bara blir sämre. Beroende på vad vi fokuserar på kan båda inställningarna vara sanna. Men frågan är vilken vi ger mest utrymme till och vad det gör med oss?!
Om vi kan bli vän med framtiden har vi en helt annan möjlighet att möta de förändringar som kommer med den. Även de negativa. Hur gärna vi än vill gå tillbaka till en annan tid så går ju inte det. När vi dessutom är med om en omvälvande erfarenhet, som det här året tillexempel, förändras vi i grunden. Det går inte att gå tillbaka till något som var före pandemin. Ingen av oss är samma människor när den här perioden är över.
Om vi istället hittar strategier för att bli vän med framtiden. Om vi istället väljer ett annat förhållningssätt till förändringar så kan vi hantera omständigheterna med större tillit.
Gamla testamentet handlar om ett folk som pendlar mellan att leva i tilliten och förlora den och sig själva. Pendeln svänger och vi får följa ledare och profeter som talar om att vända om till Gud, söka Herrens vägar, söka rättfärdigheten och Guds lagar. Vad det handlar om är att hitta tillbaka till tilliten och hjärtats väg. Människan tycks alltid har pendlat mellan tillit och förtvivlan. Mellan att bråka med framtiden och släppa kontrollen. Idag firar vi Lucia, en ung tjej som bröt med den tidens normer och förväntningar och gick sin egna väg. Som verkar ha levt i en obändig tillit. Vad gav henne kraft att göra det? Vad gav henne uthållighet när hon mötte motstånd? Jag är helt övertygad om att det var hennes relation till framtiden. Till tron att hennes liv spelar roll och att hur hon väljer att agera gör skillnad. Än idag minns vi denna unga tjej och vi utmanas att inspireras av hennes mod och följa hennes exempel, applicerat på de situationer som kräver mod av oss i vår tid.
Hur är din relation med framtiden? Vågar du drömma om den eller har du släppt tanken på att den kan innehålla fler ljuspunkter?
Tror du att det finns ett bästföredatum-datum för livets höjdpunkter eller att det kan ske nya positiva upplevelser ända fram till vår dödsbädd?
Kan du komma på någon person eller berättelse som berört dig och gett dig hopp? En släkting, en historisk person eller en händelse som visar på hur saker kan vända?
Mitt hopp är rotat i en tro om att det finns något som är genuint gott både i människor och i en kraft större än mig. Jag när mitt hopp genom att ta del av människors erfarenheter från olika tidsepoker och omständigheter. Det hjälper mig förstå mig själv och min samtid. Jag lär mig att bli vän med de förändringar jag står i genom att ta del av förändringar som varit. Genom historiens vingslag tröstas jag av mänsklighetens villkor och får på så sätt också mod att acceptera den ovissa framtiden med ett öppet hjärta och utsträckta händer.
Jag läser en av dagens texter och får en djupare bild av orden i Jeremia 29:11 där det står ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp”. Framtiden jag drömmer om är inte befriad från smärta eller obehag. En sådan tillvaro tror jag inte är möjlig här på jorden. Att vara människa innebär alltid en salig blandning av upplevelser och medföljande känslor. Men jag tror att när vi försonas med ovissheten kan en större frid infinna sig. En som skapar ljusets rike inom oss. Så när jag läser en av dagens bibeltexter förstår jag hur den beskriver något som är fullt möjligt här och nu. I mitt inre kan det där riket växa fram. Det kan börja blomstra alldeles oavsett mina omständigheter.
”Snart, om en liten tid, skall Libanon bli till en trädgård och trädgårdar räknas som skog. Den dagen skall de döva höra när man läser ur bokrullen, och de blindas ögon skall se, fria från dunkel och mörker. De förtryckta skall ständigt glädjas över Herren, de fattigaste jubla över Israels Helige. Ty då är det slut med tyrannerna, borta är de hänsynslösa, utplånade alla som hade ont i sinnet, de som anklagade oskyldiga inför domstolen, snärjde dem som förde rättvisans talan och med lögner fällde den som var utan skuld.” Jesaja 29:17-21
entropalandet.se 